De dyrbara äggen

Våren har kommit till Matura Beach, en tio kilometer lång sandstrand på Trinidads östkust. Det ser ut som om stora bilar kört runt i sanden. En och en halv meter breda, v-formiga spår går i sicksack i sanden, som är full av för­djupningar. På natten visar sig bulldozrarna som ligger bakom det hela. De förflyttar sig inte med dånande motorer utan med en viskning av sand. Centimeter för centimeter häver de sig fram medan de stönar av ansträngningen. Det är havslädersköldpaddor som ska lägga ägg.

Honorna släpar sig upp ur vattnet och simfötterna gör märken i sanden. Så börjar de gräva djupa gropar med bakbenen och lägger sina ägg i dem. De många äggen, som liknar glänsande biljardbollar, läggs med bara några sekunders mellanrum. När en hona lagt omkring 80 ägg fyller hon igen gropen och jämnar till sanden med de främre simfötterna. Sedan släpar hon sig ett par meter längre bort och gör fler sand­änglar. Det är en avledningsmanöver som är avsedd att förvirra rovdjur. Efter två–tre timmar på stranden är honan alldeles röd på halsen av ansträngningen och hon återvänder till havet.

Havslädersköldpaddor har alltid lagt sina ägg på Matura Beach, till och med på 1970- och 1980-talet, då stranden stank av slaktade sköldpaddskroppar som låg och ruttnade i solen och sanden var full av äggplundrarnas gropar. I dag kan sköldpaddorna lägga sina ägg ostört, eftersom området bevakas av den lokala naturvårdsgruppen Nature Seekers. Beståndet har ökat betydligt i antal från några hundra om året för ett decennium sedan till dagens cirka 3000.

Sköldpaddorna närmast invaderar Trinidads stränder. På stranden Grande Riviere, som inte är ens en kilometer lång, kämpade förra året 500 havslädersköldpaddor om utrymmet varje natt. Trängseln var så stor att sköldpaddorna till gamarnas och de herrelösa hundarnas stora glädje grävde upp varandras ägg. På andra håll på ön har sköldpaddorna koloniserat stränder som för några år sedan låg öde. Scott Eckert bedömer att det kom 8000 havslädersköldpaddor till Trinidad för att lägga ägg förra året.

Det stora antalet är anmärkningsvärt med tanke på alla hinder som sköldpaddorna möter utanför kusten. Havslädersköldpaddornas ägg­läggning sammanfaller med tidpunkten då hundratals fiskare i nordöstra Trinidad lägger ut nät några kilometer från kusten i hopp om att fånga makrill eller havsgös. I stället fångar de allt oftare 450 kilo tunga sköldpaddor.
På piren i den lilla staden Toco står Shazam Mohammed med bar överkropp. Han är rasan­de och pekar på en hög med trasigt och hoptrasslat fiskenät. ”Alla de här näten är sönder”, säger han. De har skurits upp för att befria havslädersköldpaddor som simmat in i dem under natten. ”Vi tjänar kanske 200 Trinidaddollar [265 kronor, red.], men det kostar 500 att få näten lagade.” Det var nog inte heller någon angenäm upplevelse för sköldpaddorna.

I hopp om att havslädersköldpaddorna och kustfiskarna ska kunna leva sida vid sida har Scott Eckert och hans kollegor på NOAA Fisheries Service fått lokalbefolkningen att testa annorlunda utformade nät som inte lika många sköldpaddor fastnar i. Under tiden försöker alltfler fiskare hitta alternativa sätt att försörja sig under sköldpaddesäsongen. Trots det dör uppskattningsvis över tusen havslädersköldpaddor utanför Trinidad varje år. De drunknar i näten eller huggs loss ur dem av frustrerade fiskare.

Ändå kommer hela tiden fler och fler havs­lädersköldpaddor, inte bara till Trinidad, utan till hela Västindien, Saint Croix, hela Sydamerikas nordkust och faktiskt även till Florida.

Det verkar ha hjälpt att förhindra slakten på äggläggningsstränderna, som Nature Seekers och andra organisationer har gjort, säger Scott Eckert. ”Men jag är ändå tveksam till om det finns någon direkt koppling mellan deras insats och den tillväxt som vi nu ser.” Han hävdar att det är för tidigt att se något resultat av strandvakternas viktigaste insats: att förhindra att ­äggen samlas in och säljs.

Man vet fortfarande inte hur lång tid det tar för havslädersköldpaddan att uppnå könsmognad. De senaste studier­na, som bygger på tillväxtlagren i de små benen runt pupillen i havslädersköldpaddans öga, tyder på att det kan ta 30 år. Det innebär att de ungar som räddats på senare år ännu inte kan bidra till tillströmningen av havslädersköldpaddor på stränderna. Långt bort från Trinidads varma sand är det dock något annat som gynnar havslädersköldpaddorna i Atlanten.

• Föregående Sida 2 av 3 Nästa