Mustårar bra för parningslusten

Tårar från mushannar innehåler enligt en ny undersökning ett sexferomon som heter ESP1, som gör mushonor villigare att para sig.

Sexferomoner har liknande effekter hos andra djur, men den nya forskningen visar för första gången hur det fungerar ”på molekylnivå och även på hjärnnivå”, säger en av personerna bakom undersökningen, Kazushige Touhara vid Tokyos universitet.

Mushannar fäller tårar för att deras ögon inte ska torka ut. När de putsar sig sprids tårarna – och feromonet – till resten av kroppen och i deras bo.

När mushonor kommer i kontakt med en hanne eller hans bo, registrerar de feromonet med ett sinnesorgan i nosen, som kallas det vomeronasala organet, och som binder feromonet till en särskild proteinreceptor.

”Denmåste komma i direkt beröring med det, för detta är inte ett flyktigt ämne som en doft”, säger Kazushige Touhara med hänvisning till att en del kemikalier lätt omvandlas till ånga.

Efter beröringen skickas feromonet till särskilda områden i honans hjärna, som har med sex att göra. Det gör honan tre gånger mer benägen till så kallat lortodiskt beteende, en position som många djur intar när de är brunstiga, och som gör att de lyfter bakdelen och svansen i vädret.

Människan saknar den gen som kodar för ESP1 och dess receptor, så män uppnår sannolikt ingen sexuell fördel – ur en kemisk synvinkel – av att visa sina känsligare sidor, påpekar Kazushige Touhara.

”Skillnaden är att i det mänskliga samhället använder vi inte längre kemisk kommunikation, eftersom vi har en bra syn” – som används för att hitta attraktiva partners – ”och vi använder språket”, säger han.

För möss kan forskningsresultatet dock få praktisk betydelse i samband med laboratorieförsök.

”I naturen har de flesta möss gott om detta feromon, men det har de flesta av laboratoriemössen överraskande nog inte”, säger han. Det har lett till en nedgång i ynglingsfrekvensen hos laboratoriemöss, och det betyder att forskare kanske lägger mer tid och mer pengar än nödvändigt på att göra djuren genetiskt lämpade för laboratorieförsök.

Kazushige Touharas forskargrupp har ansökt om patent på feromonet som ett verktyg för att ”få laboratoriemöss att para sig oftare.”