Nya detaljer dyker upp om dinosaurieätande krokodiler

Stenhård avföring och ben med mystiska bitmärken hjälper till att skapa en bild av en av förhistoriens största krokodiler

En Deinosuchus angriper en Albertosaurus på denna återgivning av en konstnär.
Teckning av Raul D. Martin, National Geographics arkiv
En Deinosuchus angriper en Albertosaurus på denna återgivning av en konstnär.

Paleontologer har analyserat bitar av 79 miljoner år gammal, fossil avföring – koprolit – som verkar vara en av de första kända lämningarna från Deinosuchus, en krokodil som jagade dinosaurier i sin egen storlek.

Exkrementerna, som hittats under de senaste åren i närheten av ett vattendrag i Georgia i USA, innehåller sand och bitar av skal, och det indikerar att krokodilen föredrog flodmynningar, där den troligen mest levde av havssköldpaddor.

Forskarna är nästan säkra på att jättekrokodilen var det dominerande rovdjuret i området, även om bytena var relativt lätta att fälla.

Forskarna fann även en fossil hajtand i ytan av en koprolit. Eftersom tanden inte visar tecken på att ha passerat matsmältningssystemet, tror forskarna att en haj har tappat tanden, medan den rotade runt i lämningar från Deinosuchus.

Vad forskarna inte har hittat i avföringen är ben eller andra osmälta delar av djur.

”Det är faktiskt positivt, för både nutida och förhistoriska krokodiler har matsmältningsvätskor som löser upp ben, horn, tänder och i stort sett allting annat”, säger Samantha Harrell, som studerar vid Columbus State University i Georgia i USA.

De ”tomma” lämningarna stöder sålunda teorin att exkrementerna kommer från en krokodil.

Krokodiler mot dinosaurier

Deinosuchus-krokodilerna var utbredda i större delen av vår tids USA och norra Mexiko, och utanför Georgia tycks de ha gett sig på lite mer utmanande byte.

Det framgår av äldre prover på bitmärken, som paleontologen David R. Schwimmer vid Columbus State University tillsammans med Samantha Harrell presenterade på ett möte i Geological Society of America den 17 mars i Baltimore.

Tandmärken, som Deinosuchus har lämnat i sitt bytes ben, berättar om väldiga strider, då de nio meter långa krokodilerna fällde dinosaurier i sin egen storlek – däribland Appalachiosaurus montgomeriensis och Albertosaurus, som är släktingar till Tyrannosaurus Rex (se bild ovan).

"Ett av märken visar tecken på att benet har läkt, och det betyder att djuret överlevde bettet”, säger David R. Schwimmer.

”Det bevisar att i varje fall detta exemplar helt klart uppträdde som rovdjur och inte som asätare i detta fall.”

David R. Schwimmer lade inledningsvis märke till några märkliga, äggformade avtryck i fossila havssköldpaddor från Georgia. Senare såg han liknande hål i dinosaurieben i Big Bend National Park i Texas och i New Jersey State Museum.

”Jag insåg att dessa bitmärken härrörde från något som hade verkligt kraftfulla käkar och många tänder” säger han.

”Och det var ganska uppenbart att ursprunget var denna stora krokodil med avrundade tänder.”

”Jag har inte stött på någonting annat som kan skapa avrundade bitmärken som dessa.”

Världens vackraste tidning

Prenumeration: Vill du veta mer om National Geographic? Följ med på en resa jorden runt, se fantastiska bilder och läs reportage om människor, natur och vetenskap.

Väderstation i läcker design kan bli din

Prenumeration: Klädd för frost, regn eller solsken? Få koll på vädret med en väderstation i läcker design + 2 nummer av National Geographic. Betala endast 69 kronor.

Delta i Månadens bästa bild

Foto: Delta i National Geographics månatliga fototävling här.

Illustrerad Vetenskap

Isberg från Arktis skall bogseras till Afrika

Energi: En fransk ingenjör vill segla dricksvatten från Kanada till Nordafrika.

Världens Historia

När fick vi den första räknemaskinen?

Teknik: När uppfanns den första räknemaskinen?

Gratis backup

Prenumeration: Skydda dina bilder och filer med National Geographic och keepit.

Beställ nyhetsbrev

Gratis nyhetsbrev från National Geographic. Registrera dig här:

Omröstning

Vilken europeisk stad vill du helst besöka?